Steg 4 – Analysera och bearbeta svar från din undersökning

Ett av de vanligaste sätten att analysera och bearbeta svarsinsamling från medarbetarundersökningar är genom en sambandsmodell. Vi kommer i den här artikeln ge exempel på hur det går till att göra analys med en sambandsmodell.

Analysera svar från undersökning med sambandsmodell

I en sambandsmodell räknar man statistiskt ut vilka frågor/faktorer som starkast påverkar den övergripande nöjdheten mest. Den övergripande nöjdheten mäts vanligen med NMI, alltså ett nöjd-medarbetar-index (också kallad eNPS).

Det man försöker åstadkomma med sambandsmodellen är att i så hög grad som möjligt förklara vad som påverkar nöjdhet hos medarbetarna. Resultaten kan sedan presenteras i en prioriteringsmatris. I matrisen får ni då tydligt svart på vitt vilka frågor som har störst påverkan på den övergripande medarbetarnöjdheten och vilka frågor som bör prioriteras i ett utvecklingsarbete. En prioriteringsmatris gör också att man inte behöver göra en egen tolkning av resultaten utifrån tabeller med siffror, utan matrisen är indelad i olika fält som indikerar vilka frågor som har störst påverkan på medarbetarnöjdheten.

När ska du använda sambandsmodellen?

En svaghet med analysmodellen är att antalet medarbetare som deltar i undersökningen behöver vara ganska högt (minst 75 anställda som svarar på enkäten) och kan därmed många gånger mest kan användas på en övergripande nivå. Om man får fram den övergripande organisationens prioriteringsmatris men inte arbetsgruppens så är det sällan användbart för enskilda arbetsgrupper. Vanligtvis brukar missnöje i mindre arbetsgrupper bero på problem på lokal nivå, vilket innebär att ett förändringsarbete utifrån den övergripande analysen inte lär resultera i förbättringar i mindre grupper.

Analysarbetet i en medarbetarundersökning måste genomföras på ett korrekt sätt för att resultaten i rapporten ska spegla undersökningen rätt, finns det osäkerhet kommer undersökningen tolkas felaktigt och därmed kommer inte ett förändringsarbete leda till förbättring. Analysen är därmed en viktig del i undersökningen.

Sammanställ och rapportera resultat

Rapporteringen kan se ut på många olika sätt, men ofta sammanställs svaren i en rapport med löpande text och med tillhörande grafer och diagram som visar svaren till de olika frågorna. Det viktigaste med rapporten är att resultaten presenteras på ett tydligt, enkelt sätt som visar på om resultatet var ”bra” eller ”dåligt” och visa på vad som har hänt sedan förra mätningen. Rapporten agerar avstamp till det förändringsarbete som organisationen ska göras. I bilden syns hur det går att redovisa resultat, resultaten visar att medarbetarna är nöjda eller mycket nöjda. Detta är väldigt positiva svar och resultaten varierar markant beroende på organisation.

Beroende på upplägget på medarbetarundersökningen så skapas ofta en huvudrapport som redovisar resultatet för hela organisationen. Om man även har tittat på mindre arbetsgrupper så kan man bryta ner resultatet (förutsatt att tidigare bestämd anonymitetsnivå har nåtts) på enskilda arbetsgrupper/avdelningar och då bara inkludera det resultatet. Detsamma gäller enskilda chefsrapporter där varje chef får en rapport för sin arbetsgrupp.

Kul att du läste igenom hela artikeln om analys!

Att göra analysarbetet tar mycket tid och kan vara krångligt om man inte har rätt statistiska-kunskaper. Vill du fördjupa dig mer på egen hand rekommenderar vi Pierre Schous bok, Medarbetarundersökningar : som verktyg för företagsstyrning och förändring. Det kan dock vara bra att ta extern hjälp till analysen eftersom det är vitalt att siffrorna ska bli korrekt för ett bra utvecklingsarbete.

Här hittar du alla 6 steg till att genomföra en medarbetarundersökning

Steg 1 – Första steget till medarbetarnöjdhet
Steg 2-  Formulera frågor till din medarbetarenkät
Steg 3 – Samla in svar till din medarbetarundersökning
Steg 5 – Redovisa resultat för medarbetare
Steg 6 – Uppföljning av medarbetarundersökning

Vill du veta mer?

Kontakta oss gärna om du vill ha hjälp med undersökning eller analys!

Ansvarig projektledare: Daniel Sturesson
Publicering & Illustrationer: Lovisa Valentino
Källor: Schou, P. (2007). Medarbetarundersökningar-som verktyg för företagsstyrning och förändring. Lund:Studentlitteratur.