Årlig medarbetarundersökning eller pulsmätning?
För den som har ett intresse kring arbetsmiljö och medarbetarundersökningar har nog ingen undgått den debatt som pågår just nu kring hur man bäst mäter hur ens medarbetare har det på jobbet. Är det bättre att genomföra en stor undersökning en gång om året eller är det bättre att göra kortare pulsmätningar (även kallad temp-mätningar) mer ofta?
Den årliga medarbetarundersökningen
Fram tills nyligen har det vanligaste sättet att mäta medarbetarnöjdhet varit via en årlig enkätundersökning hos de anställda. Den årliga undersökningen innefattar ofta många områden som rör arbetsmiljön. Det innefattar allt från fysiska till organisatoriska och sociala aspekter. Att undersökningen täcker in så många områden gör att den i många organisationer verkligen kan användas som ett verktyg att utveckla och förbättra delar av arbetsmiljön.
Den årliga medarbetarundersökningen har under den senaste tiden fått emottaga en hel del kritik, varav en del är rättfärdigad. Bland kritikerna kan man höra att medarbetarundersökningar är svårtolkade. Kritiken beror ofta på att man då bytt frågor i undersökningen mellan mätningar, inte agerat på resultatet eller gjort jämförelser med andra avdelningar (eller organisationer) som inte alls kan jämföras. För att komma runt detta så har pulsmätningar dykt upp på marknaden.
Pulsmätning
En pulsmätning är en kortare avstämning, man ”tar pulsen” hos medarbetare här och nu. Det är ofta en väldigt kort undersökning med endast några få frågor som ställs ofta, vanligtvis en gång i veckan. Fördelarna med pulsmätningar är att man kan komma åt problem som de anställda upplever här och nu. Är t.ex arbetsbelastningen hög i perioder så blir det via pulsmätning tydligare när topparna sker. En annan idé är att pulsmätningar är att de öppnar upp för ett mer löpande arbetsmiljöarbete.
Vilken ska du välja?
Vilken undersökningstyp du bör välja beror på hur man vill använda sig av resultatet. De 3 faktorer du bör ta i hänsyn innan du påbörjar undersökningen är:
- Syfte
- Svarsfrekvens
- Resultat
Syfte: Innan du börjar en mätning av arbetsmiljön måste du fundera kring varför ni vill göra undersökningen och vad ni vill uppnå med den. Är det för att göra en generell undersökning kring flera delar av arbetsmiljön? Är det för att djupdyka i något man vet fungerar mindre bra? eller är det för att veta hur kommunikationen fungerar efter man har infört ändringar i organisationen? Detta är några exempel på anledningar till att göra en medarbetarundersökning, det finns så klart fler.
Svarsfrekvens: För att en undersökning ska vara tillförlitligt krävs en hög svarsfrekvens. För medarbetarundersökningar är svarsfrekvensen ofta mycket hög (i jämförelse med B2C undersökningar). Det beror många gånger på att man som anställd har något att vinna på att svara på undersökningen. Genom att få uttrycka sina åsikter om arbetsmiljön, kan den bli bättre. En årlig undersökning har ofta mycket hög svarsfrekvens just för att den endast görs en gång per år, vilket gör resultaten i undersökningen tillförlitliga. Pulsmätningar å andra sidan tenderar ofta att ha lägre svarsfrekvens. Ibland kan svarsfrekvensen vara hög till en början, men blir efter en tids mätning ofta lägre vilket gör resultaten mindre tillförlitliga.
Resultat: Eftersom att årliga undersökningar ofta är mer omfattande, så finns fler möjligheter att använda resultatet långsiktigt. Det gör att det också finns möjlighet till fler analyser vilket kan ge organisationen statistiska säkerställda underlag att arbeta vidare med. En årlig undersökning tillåter att flera olika områdesfrågor kan tas upp. En pulsmätning å andra sidan ger ofta organisationen resultaten i realtid, vilket kan underlätta specifika delar av arbetsmiljöarbetet där och då. Däremot är det svårare att se vilka samband som kan göras till andra delar av arbetsplatsen. Resultatet kan å andra sidan fångas upp direkt, med direkta insatser. Det kan vara bra att tänka att ni måste hinna agera på resultaten i en pulsmätning också, annars förlorar de sitt syfte.
Som beställare av en medarbetarundersökning får du, oavsett metod, resultaten presenterade i form av tabeller och diagram. Data som du sedan kan agera på för att förbättra er arbetsplats efter medarbetarnas upplevelser.
Så, ska man då göra en årlig undersökning eller pulsmätningar?
Det är upp till dig och ditt syfte! Det är till fördel att kunna djupdyka i personalens synpunkter och åsikter, för att kunna fram en tydlig handlingsplan utefter resultatet. Med årliga undersökningar har du också god tid att hinna utvärdera och jobba med eventuella problem innan nästa mätning. Det kan vara till fördel att göra avstämningar hos medarbetarna mer än en gång per år också, för att undersöka specifika delar av arbetsmiljön, eller t.ex. hur medarbetarna har det under pandemin. Tänk bara på att mätningarna kan förlora viss trovärdighet om svarsfrekvensen minskar. Väg även in om medarbetarna kommer ta mätningen på lika stort allvar om de behöver göra den för ofta. Vi skulle inte rekommendera mätningar veckovis av denna anledning, men vill ni ha en kontinuerlig uppföljning på ett specifikt område så bör ni välja pulsmätningar som görs 2-4 gånger per år. Det viktigaste är att hitta ett sätt som passar för er organisation! Vad får ni ut av respektive metod och hur hjälper den er att förbättra personalens välmående?
Är du osäker på vilken undersökning du vill göra får du gärna rådfråga oss. Kontakta Daniel Sturesson så hjälper han dig, eller skicka ett meddelande till oss så kontaktar en av våra medarbetare dig!
