Webbpaneler kan tillämpa två olika varianter av urval, sannolikhetsurval eller icke-sannolikhetsurval. Sannolikhetsurval har inom statistiken ofta föredragits eftersom resultaten från ett sannolikhetsurval är representativt för populationen som undersöks. Sannolikhetsurval innebär att alla inom populationen har lika stor chans att bli valda för urvalet. För att detta skall stämma bör två krav uppfyllas.

1. Ett stickprov dras från en definierad population, med hjälp av en väldefinierad urvalsram.
2. Stickprovet dras med hjälp av randomiseringsmetoder och därmed bli slumpmässigt.

Är dessa två krav inte uppfyllda klassas urvalet som icke-sannolikhetsurval.

Om sannolikhetsurval är att föredra, varför används inte denna metod då alltid?

Detta beror på att webbpanelsundersökningar rent teoretiskt inte kan uppfylla sannolikhetsurvalets två krav. Urvalet till webbpanelsundersökningar genomförs alltid i två steg.

1. Först sker rekrytering till webbpanelen.
2. Utifrån panelens medlemmar rekryteras respondenter därefter till specifik undersökning.

Om ett av dessa urval är icke-sannolikhetsurval är det logiskt att det slutgiltiga urvalet inte uppfyller kraven för sannolikhetsurval. Exempelvis kan deltagare till paneler rekryteras genom självrekrytering vilket är ett icke-sannolikhetsurval. Oavsett om urvalet från panelens deltagare till specifik undersökning sker enligt konstens alla regler kommer det slutgiltiga urvalet inte vara ett sannolikhetsurval i och med att panelens medlemmar inte är rekryterade enligt sannolikhetsurvalets två krav.

Detta ter sig självklart och mer intressant är att se till de tillfällen då båda urvalen klassas som sannolikhetsurval. Även vid dessa tillfällen kommer det slutgiltiga urvalet inte nödvändigtvis vara ett sannolikhetsurval.

Användning av icke-sannolikhetsurval

Varför förespråkar forskarvärlden ett sannolikhetsurval när det ändå inte går att uppfylla? Troligtvis är anledningen att med sannolikhetsurval i andra former av insamling, exempelvis intervjuer eller pappersenkäter, går det att statistiskt beräkna estimatens osäkerhet med hjälp av konfidensintervall. Alltså hur tillförlitligt resultatet är. Med icke-sannolikhetsurval är det avsevärt mycket mer komplicerat även om det inte är omöjligt. Att webbpaneler inte kan erbjuda perfekta sannolikhetsurval bör inte hindra forskarvärlden eller företag att använda sig av webbpanelsundersökningar då det finns ett stort urval av bland annat statistiska metoder för att förbättra data insamlad med icke-sannolikhetsurval.